Jag sitter här på söndagsmorgonen och filosoferar över dåtiden, nutiden och framtiden. Åldern? Javisst annars hade ju dåtiden varit för knapp. Jag har haft en oerhört jobbig vår, ända sedan februari faktiskt och det har bytt av händelse efter händelse så jag har varit nere för räkning mer än en gång. Motivation att göra både nyttiga och onyttiga saker är borta och jag gör saker bara för att. Ibland faller jag och det händer oftare, lättare och djupare. Åldern? Nej jag tror inte det. Ibland blir det helt enkelt för mycket och när man känner att nu, nu har jag näsan över vattenytan så kommer nästa slag och fallet kommer snabbare och djupare igen.

Men idag har jag bestämt mig att trots att det fortfarande är jobbigt så ska jag se det positiva i livet för det finns ju där i massor. Min fantastiska familj som bara är bäst, för att inte tala om mina vänner, wow. Familjen får snart en ny familjemedlem, nåja dottern då, som kommer att glädja oss i massor, det är vår och jag har börjat träna för Vårruset. Jag är ju positiv av naturen och det kommer mer positivt så småningom, jag lovar. Kanske tidigare än jag tror. Så nu tar jag på mig träningskläderna och ger mig ut en runda, plockar ihop hemmavid och känner att motivationen är på G denna soliga underbara söndag och i morgon....ja i morgon är en ny spännande dag.