Återigen kommer man ut på andra sidan så smått fast den här gången gick det trögt och jag är inte framme än på långa vägar men jag ser i alla fall ljuset. Det blev lite för mycket på en gång med att mamma gick bort, diverse provtagningar och röntgen och strul på jobbet och även om inte allt är nära en lösning så börjar jag i alla fall må bättre. Vardagen och strulet utan mamma kommer naturligtvis att gå i vågor, prover och röntgen kommer säkert att vara helt ok bara något tillfälligt och jobbet??? Jodå det kommer att lösa sig. Jag har ju flera alternativ. Och har man vänner och en kär familj runt sig så känns det ju lite lättare.

Nu ska jag sätta mig och äta min långfrukost trots att det är söndag, göra en att-göra-lista och sätta igång med städ inne o ute, bakning, korsordslösning och säkert någon promenad/löptur också.